Så har jag kommit hem från satans jobbet. Jag är så trött på det. Känner mig totalt värdelös, har ställts inför ett par etiska dilemman och gått på mina värderingar och magkänsla och känner nu ett tvivel över mig själv.missuppfattade en grej under rapporten, rättade till problemet men känner ändå att jag fick lite väl mycket kritik över den grejen och mår nu ganska dåligt. Upptäckte dessutom att jag fått en tvångsnatt tilldelat efter semesterperioden. Jag hatar att jobba nätter. Ändå var jag schysst och la 15 stycken på 10 veckor. Så lägger dom ytterligare en på mig. Fredag till lördag dessutom. Jag ska sluta vara snäll. Det räcker nu. Nästa period lägger jag fan inte en enda. Det är bra nu. Jag orkar inte mer. Vilka andra yrken går en ideligen och känner magont hemma för? Det är bra nu. För guds skull! Tänk en och två gånger innan ni får för er att bli sjuksköterskor. Var beredd på ständig stress, för lite betalt och inget som helst tack när ni ställer upp. Var beredd på död och missär, händelser som sätter djupa spår och som inte blir bearbetade.
Imorgon går jag till jobbet, spottar upp mig och gör mitt bästa. Sen skiter jag i det.

trött vardagshjälte som borde ha mer betalt

Tog en härlig sovmorgon, långfrukost med kaffe och kokoskvarg med färska jordgubbar. Alltså, det är ju så GOTT! jag skulle kunna leva på det i veckor. Sen drog jag ut på en liten löprunda, med betoning på liten. Dryga 2 km bara och jag kom inte ens upp i 9km/h. Men det gör inte så mycket, inte idag. Tycker att det för med att träna in tekniken känns viktigare just nu. Ska vila några dagar från löpningen och göra en ordentlig runda på onsdag kanske.

Nåväl. Just nu slappar jag bara med min lilla lillvärsting, andas in hennes magiska doft och pussar hennes mjuka hår. Underbart!

Om dryga timmen ska jag till jobbet och slava. Imorgon också, sen har jag 2 hela lediga veckor! Halleluja! Ska bli så SKÖNT. en liten försmak av semestern. Alltså dessa sommrar på sjukhuset... Helt galna. Det är helt galet att jobba som sjuksköterska året om, men stressen under sommaren går liksom inte att få folk att förstå. Det är GALET! Det är prostitution. Här sliter jag arslet av mig, vänder ut och in på mig själv för att se till så alla kan få den vård de behöver. Jag gör dubbelpass på dubbelpass och tjänar kanske 300 extra. Brutto naturligtvis... Vad får jag för det? Utom 300kr brutto då. Ingenting. Har jag än gång sagt ok till att jobba dubbelt så har jag hamnat i det facket. Säger jag nej blir jag överöst av dåligt samvete. Alla andra jobbar ju häcken av sig... Du jobbar bara deltid, nån gång extra gör väl inget. Det finns ingen annan än du som kan ta det här passet. Osv osv. Men jag har börjat stå på mig. Jag orkar faktiskt inte mer än vad jag redan gör. Och sommaren på det... Det gör allt 7 resor värre.

Nä, du fixa matlåda, dra en maskin tvätt. Kanske en köpp med det svarta guldet och sen är det väl bara att dra till min hallick.

Så har min fina kille tagit sommarlov!

Världens bäste kille! Så duktig, ett riktigt a-barn.
Men det här med skolavslutning... Hur jäkla överdrivet är det inte? 2 timmar i en kyrka, smockfull av föräldrar, mostrar, farmödrar och annat pack. Är det inte en tradition vi inte borde vara så rädda om? Räcker det inte med att ungarna tar avslut i jympasalen och så kan föräldrarna nicka lite åt varandra när fröken säger något vackert om hur fina alla barn är i klassrummet efteråt. Seriöst!!? Måste jag lyssna på den där jäkla prästen som ska dra en muslimsk anekdot bara för att vara så pk-pretto? Måste vi sjunga psalmer och löjla oss? Måste det alltid vara så STORT? Och det där jävla skämtet till rektor sen... Det är väl inte alla rektorer som är kassa som satan, men vår är det. När min son kom hem med blåmärken i ansiktet efter 100 gången och vi krävde att hon får fan ta tag i mobbingen och den fysiska misshandeln som försiggår på skolan så var svaret att det förekommer ingen mobbing på HENNES skola. Idiot.
Men, men. Summa summarum. Det är för mycket anser jag. Jag hatar dom där jävla skolavslutningarna. 3 avklarade.... 11 to go. Bläääh.

Min fina son var iafl nöjd, även om han redan längtar tillbaka till skolan.

Helt däckad i soffan efter den där pwn. Jag är sååå trött!

Fast skönt att gå en sväng och bara skvallra och fnissa lite. Det kan också vara behövligt.

Idag vare sig jag tränade eller sprang. Jag klippte gräset istället, vilket for your information bränner satans mycket kalorier och ger uthållighet i musklerna. Så jag antar att jag brädad både löpspåret och gymmet.

Sen åkte jag och min äldste och skämde bort honom med kläder och nya skor. Han kommer bli riktigt stilig på avslutningen! Vi köpte för hemmagjord pizza på fredag och godis att käka i bilen på vägen hem. Jag har sån jävla mens! Oftast är det ganska lindrigt men så kommer dom där djävulsmensarna emellanåt som förvandlar mig till en sur zombie som skördar chokladoffer på löpande band och blandar ner det med flottig mat. Uppsvullen, finnig och allmänt hungrig. Nog om mins så kallade "perioder". Skönt att hänga och filosofera med sonen. Behövs!

Jag längtar så till skolavslutningen! Känns som om sommaren börjar på riktigt då! All mat vi ska äta. Melonsallad. Halloumi. Grillad paprika. Rödbetor och getost. Rabarber. Tapas. Ugnsrostade rotsaker. Tzatziki. JORDGUBBAR I KOKOSKVARG. Färskpotatis. Sparris. Mmmmmm.... Lättare att äta godare, sundare och bättre på sommaren tycker jag. Allt blir så mycket enklare och så mycket godare på sommaren!
Bara den här jävla frossarmensen tar slut så... Då jäklar!

Nä. Nu har jag svamlat nog. Imorgon ska jag betala Gabriels simskola och färga håret. Jag behöver nog en gång för alla inse att jag passar bäst i mörkare nyanser. Jag vill bara försöka att inte vara SÅ mörk...

Alltså, dom där två! Får mitt hjärta att bubbla varje gång.

Igår var jag ju på löpträning. Det gick riktigt bra, och idag har jag träningsvärk i rumpan av alla teknikövningar. Min negativta inställning försvann ganska fort, och jag hade riktigt roligt. Kul!

Så vad är planen idag? Eftersom vädret inte är det bästa så har jag inget att skylla på vad gäller att städa. Det måste banne mig göras. Sen kan jag inte bestämma mig om jag ska köra ett gympass eller ta tillvara på alla tips från gårdagen och ta en löprunda. Jag känner mig så seg och jävligt idag att jag tar för givet att jag inte kommer prestera särskilt bra vad jag än tar mig för. Jag behöver dock verkligen få in rutinerna igen! Det får nog bli ett löppass ändå.
Ikväll ska jag och min vän tillika granne gå en kvällspw. Mellan städ och träningsthights behöver jag handla ett par skor och lite snyggare kläder till min äldste inför skolavslutning. Det blir en intensiv dag känner jag!
Dags att dricka upp kaffet och sätta igång alltså.

Tog en svettig lunch-pw med doggen. Ikväll är det ju som sagt motivationskväll med laget inför stafetten. Usch, jag är ju ingen lagspelare egentligen så det där med att springa i grupp ger mig ångest. Haha! Gud så fånig jag låter!

Nåja. Det blir nog bra. Jag kan behöva tvinga mig till lite sociala aktiviteter. Har gjort stressmätning på jobbet och jag ligger snuskigt nära utbrändhet. Jag blev lite chockad faktiskt. Dock har jag länge känt att jag är socialt utmattad eller hur en ska säga. Jag orkar inte den psykiska stimulansen det innebär att umgås med folk. Jag orkar liksom inte riktigt. Å andra sidan mår jag ju bra når jag väl gör det. Det blir nog bra! En timme kan jag ju offra utan att dö :)
Hoppas verkligen att vi ska öva tekniker och inte springa rundor... Jag har verkligen ingen lust med rundor utan vill mycket hellre ha tips på hur jag kan förbättra mig.

Jaja, nu ska jag ge hemmet lite kärlek'

Jag fick en sån blogglust nu igen. Så. Hej! Igen. 

Vad har hänt sen sist? Inte jättemycket, fast ändå en hel del.

Jag har varvat gymmet med löpspåret och just nu är jag i en liten svacka som jag tänker ta mig ur i dagarna. Jag är mest för löpning just för tillfället, även om jag känner att jag borde ge mer tid i gymmet. 

Ska springa stafettlopp i september och känner redan prestationsångest. Jag springer fortfarande ganska långsamt i spåret. Mina teammates är så himla taggade och seriösa och känner mer att det är en kul grej. Ikväll och tre tisdagar framåt är det motivationskvällar för alla löplag vilket gör mig lite panikslagen! Shit, här ska jag visa upp mina alltför korta löpsteg för alla och vi bedömd. Jaja, jag får väl bita ihop och bara göra det. Prestationsångest till trots.