Herregud! Ska det aldrig vända?! När jag tänkte att nu... Nu är jag på väg upp på banan igen så fick jag vinterkräksjukan. Fy fan vad dåligt jag mått! Jag är helt slut. Nu bara MÅSTE saker och ting vända?

Och den där jävla bilen... Nä, den funkar ändå inte. Så nu ska herr sambo köpa en helt fabriksny generator och funkar inte det så får vi väl se att 20 laxar gick upp i rök, le stelt och så köper JAG en bil. Själv.

Sussie, min fralla, har mått väldigt bra ganska länge. Provade en dag att inte ge smärtstillande, och nu är hon asdålig. Så pass att jag funderar på om det är dags nu. Har enormt dåligt samvete som struntade i medicinen en dag, men jag trodde att chansen var så pass stor att ryggen läkt nu.

Jag orkar fan inte mer! Lite jävla positivt får hända nu. På riktigt. 2017 har verkligen varit en stor besvikelse så här långt...

Kom igång så jävla bra med träningen! Och då får jag influensan.... Sen blev issy magsjuk igår natt och spydde och spydde och SPYDDE. Idag känner jag att jag nog klarar av en promenad. Helst skulle jag vilja göra det precis just nu när solen skiner och vilja Och ork finns. Herr sambo jobbar i helgen och kommer garanterat hem efter halv sju ikväll. Han ska byta batteri på bilen IGEN och se om vi kan få igång den.
Nu har vi haft den där jävla skitbilen i en månad typ utan att kunna använda den. Jag åkte sjuk och jävlig ner till Jönköping i måndags för att renovera generatorn men killen där gjorde en ordentligt felsökning men allt såg ut som det skulle.
Herr sambo har grejat med sladdar och annat som jag inte kan nåt om och nu tror han att trots att batteriet är nytt så behövs ett kraftigare batteri för att bilen ska orka. Så. Håll för fasen tummarna att det är det! Annars vill jag fan bara skrota skiten.

Jag tänker att efter idag så ska allt bli bra igen. Mjukstart med en promenad, sen ska den där jävla träningen komma in på rutin igen. Jag mår bäst av att ha det så.
Bilen bara ska gå igång och funka idag, det bara måste bli så!
Jag ska städa och torka golv idag. Tänker att jag ska rensa en jävla massa skit också. Nu jäklar bara MÅSTE bli bra! Med allt.

Sjukskriven idag tom 12/2. Stress och sömnbrist. Kom inte upp ur sängen i måndags eller tisdags. I onsdags tog jag 2 halvdana löprundor, gårdagen minns jag inte och idag har jag alltså fått sjukskrivning. Bröt ihop, herr sambo fick ringa till min chef, jag orkade inte ta skuldbeläggandet.
Nu tycker jag det är skönt att slippa pressen av helgens jobb med tillhörande sömnbrist. Släppa den ångesten liksom. Min andra sida känner mig än mer stressad och pressad av vad som sägs bakom ryggen på mig. Eller samtalet med chefen. Jag måste ju nån gång. Känns som jag sviker.

Jaja. Det första jag gjorde efter läkarbesöket var att lägga mig och sova. Efter det tog vi med oss våra barn och matade änderna. Issy tjöt av skräckblandad förtjusning! Änderna kom från flera håll och attackerade henne ;) så skönt att bara fokusera på glädjen från barnen.
Resten av kvällen har spenderats i soffan framför tvn. Där jag i ena stunden jag tillåter mig själv att slappna av, och i andra känna hur hjärtat rusar för jag känner mig så skyldig. Som jag sviker.
Ska sova snart. Sen fokusera på mig, mig, mig. Kanske ett spinningpass och sen vila.

Brrrr! Vaknade upp till 14,6 grader i huset. Trodde jag skulle få en freezing hjärtinfarkt! Efter lite pillande på värmepannan och en laddning ved i köksspisen så har det lyckats krypa upp till 20.
Gabriel och jag gick upp, käkade frukost och sen gick vi och la oss igen och pratade en stund innan det var dags för skola. Satans mysigt! Vi pratade mest om hur mycket det är kvar för snickarna med utbygget. Inte jättemycket, men mer än en tänker på. Som med el till exempel. Jag längtar mig fördärvad tills det är dags att flytta in i nya rummet! Tror det blir superbra för hela familjen det här.

Satans finfint!
Nu är Gabriel i skolan iafl, jag har lagt mig i sängen igen och kollar the killing. Minstingen ligget fortfarande och sover i sin säng.
Sov så himla dåligt inatt. Nästan inga timmars sömna alls. Är väl så med nattjobb... Tar så lång tid för mig att ställa om! Ska träna ben idag tänkte jag. Hehe! Sist kunde jag ju inte gå ordentligt på typ en vecka! Är väl bara gilla läget och görat! Gick på Zumba igår. Kännde av armarna, och idag är det en behaglig värk som börjar i triceps och strålar ut över axlar, bröst och ryggfilreerna. Inget i biceps dock. Borde satsa mer på dessa. Hatar träna biceps.... Men som med allt annat antar jag det är värt det i slutändan.

Måste styra upp lite! Träning och kost. Äter definitivt för mycket och har tappat fokus på gymmet. Ska sätta mig ner idag och skriva mål. Självklart går det ju så mycket lättare med motivationen och viljan om en har ett mål. Så funkar jag. Tydliga mål.

Efter en vecka av grav hypokondri så tror jag att jag att jag är på bättringsvägen. Jag har nog ingen cancer, depression, sköldkörtelsjukdom, blödande tarm eller något annat. Möjligtvis järnbrist, men det har jag köpt blutsaft för.
Det där med hypokondri blir värre och värre för mig.

Men! Idag har jag fan tagit mig i kragen och gått till gymmet! Löpbandet och bröst och armar. 100 reps på valfritt många sets. Jag började ju med det och det tog ju som bara fan!

Jorå. Jag är nöjd!

Oturen fortsätter annars att förfölja oss. Värmepannan är ju sönder och vi behöver byta den. 60papp kommer det gå på. Sen är nästa bil sönder, med nån jävla fjäder som gått av... Härliga liv!

En ordentlig pw med båda doggarna på förmiddagen. Sussie var pigg och alert och visade inga tecken på några som helst smärtor. Skönt!

humle och dumle
Kändes skönt att komma ut och jag hade pigga ben.
Sen drog jag nästan direkt för att springa en runda. Ambitionen var minst 5km, men jag tappade allt efter bara 1 km. Jag kände mig så otaggad, trött och det var bara motigt.
Fick, som väntat, mens idag och hela underlivet känns ju som ett öppet sår på en babianröv typ. Jag la mig sent igår, vaknade vid 7 när resten av familjen begav sig till skola, föris och jobb. Somnade om och sov till 9. Jag hoppas att det påverkar att jag är så energifattig.

Känner inte igen mig själv. Jag brukar inte vara så här orkeslös...

Var gäller pms. Jag har ALDRIG fattat hur det är med pms... Jag har beklagat mig över ett par kg upp, några finnar och sötsug. De senaste månaderna har jag mått sämre och sämre dagarna innan mens. Igår trodde jag att jag blivit sjuk. Typ hypotyreos, depression eller cancer. Jag har mått illa, haft ömma bröst från HELVETET, haft dålig aptit. Total orkeslöshet och en trötthet som jag inte kunnat sova bort. Jag har känt mig så enormt nedstämd och tänkt att jag kan skita i precis allt. Jag orkar inte... Hade jag inte kollat min mensapp så hade jag på riktigt trott att jag är sjuk. Eller ja... Det här ÄR ju sjukt. En annan diagnos då. Ska jag behöva ha det så här i fortsättningen!? Ska jag behöva leva med det här helvetet!? Fy fan isåfall...

Det har stått stilla på träningsfronten. Ikväll var jag på ett ovanligt svettigt zumbapass. Fuck, så jobbigt har det inte varit på länge. Imorgon ska jag ta mig en pw och sen ta mig ett besök på gymmet. På tiden! Jag har fullständigt tappat det... Upp i sadeln igen. Mår ju så mycket bättre av att träna.

Annars så går livet fullständigt upp och ner. Bilen vi köpt går fortfarande inte att köra, men det verkar gå framåt iafl... Och sen har värmepannas kompressor pajat. En ny kostar kanske 10-20 k. Hoppas hemförsäkringen kan ta en del av det beloppet. Jag orkar inte ens vara upprörd över saken. Det får väl bli som det blir. Värme i huset måste vi ju ha och bilen kommer ju börja rulla igen. Någongång. Och utbygget går framåt! Underbart att det går mycket snabbare än vi trott. Undrar om vi kan vara klara till påsk. Känns faktiskt inte omöjligt!

Nä vet ni. Nu ligger jag i soffan och försöker vara vaken en stund till, trots att jag vill ta min pmsiga kropp och sova ett par dygn. Men jag ska jobba natt igen. Så trött!

Så var min ledighet över. Fy fan. Uuuuuuuh!!! Känns så jobbigt att jobba inatt. Med tanke på att byggarna kommer kl 07 och jobbar så har jag ju inte sovit så där superbra.

Det går inte särskilt bra i livet just nu. Köpte bil i veckan. Min sambo borde inte varit så jävla blåögd för det skrek bluff om den! Superfin, jätteskön att köra, låga mil och FÖR BRA för att vara sann. Min sambo köpte allt med hull och hår medan jag var väldigt skeptisk. Jag ifrågasatte varför inte herr sambo ens kollade under huven innan han betalat fanskapet... Sen körde vi en mil så dog skiten. Ny generator och jag vet inte..
herr sambo fick till sist erkänna att det där med att köpa den där jävla fan nog trots allt var ett stor misstag. Så nu står vi här med en jättefin med helt oduglig bil.

Idag har jag iafl sprungit för första gången på länge. Pulsen skenade iväg så det är väl ett tecken på att jag håller på att bli sjuk igen. Annars var det skönt att komma ut och röra på sig.

Gabriel har inte heller haft det lätt. Tyckte så synd om honom efter skolan idag. Han hade rivit upp ett jättehål på sina brallor idag och folk hade skrattat åt honom.

Nä. Nu måste jag vila en stund.