Äntligen över! Äntligen! Som jag har längtat att det skulle ta slut.
Idag smyggrät jag lite på morgonen. Hehe! Känslig och jävlig. Jag blev uppläxad för att jag märkt medicinmuggarna fel. Var droppen som rann över. Jag fick iafl styra och ställa lite på ronden och fick beröm av läkaren att jag var himla kvicktänkt. Alltid nåt.
Ryggen gör fortfarande djävulskt ont, men bättre idag än igår. Igår kunde jag kappor sova för att det gjorde så satans ont. Nu är det inte alls samma smärta och imorn ÄNTLIGEN tid hos naprapaten!!!! Som jag behöver det.

Just nu ligger jag i soffan och kollar everest. Betalade räkningar och gjort annat så jag tappade bort mig i handlingen, men den är väldigt spännande! Skönt också att räkningarna är betalade. Ännu skönare att det är en del pengar kvar och de flesta klappar är fixat.

Jag har inget att förtälja riktigt. Det här har blivit en riktig gnällblogg, men tillvaron är så frustrerande just nu. Hoppas verkligen det ljusnar. Hoppas!

Det är verkligen inte min tid just nu. Hoppas bättre tider väntar efter denna totala svacka... Jag mår inte alls bra. Jag mår piss. Dels ryggen. Klippte mig igår och det började svartna för ögonen av smärta efter ett tag i frisörstolen. Det påverkar hela min förmåga att tänka och fungera, den där smärtan.
Jag har mått sjukt dålig på jobbet de här dagarna. Mitt självförtroende är totalt i botten. Jag har fått min beskärda del av mobbing genom livet och det sitter i. När folk är otrevliga mot mig, eller jävligt vassa i personligheten blir jag jävligt hotad och håller upp garden. Jag kommer direkt från kommunen in på sjukhuset igen. P vissa delar tänker en väldigt olika. Idag tänkte jag på mitt gamla kommun-vis och fick en tillsägelse. Sen finns det dom som är så jävla hårda, snäsiga och får mig att känna mig dålig. Summa summarum... Jag skulle ju bli så himla mycket bättre, men det blev visst inte så. Jag går omkring och förväntar mig en kniv i ryggen, skitsnack och sånt.

Mobbing har följt efter mig hela livet. Större delen av det. Jag vet inte vad jag gör som får folk att bete sig så mot mig. Det har i vilket fall som helst färgat mig. Det är ett annat inlägg som jag får ta en annan gång.

Min diet går ganska Bra, men jag missar mellanmål ibland. Träningen står helt stilla av uppenbara skäl. Motivationen är på väg ner, men jag försöker hålla modet uppe.


Iallafall. Har fått en tidigare tid hos naprapaten, det är ett plus! På måndag, och jag hoppas på underverk! Jag hoppas kunna träna i veckan och jag hoppas att jag kommer på rätt köl igen. Jag behöver det. Gud som jag behöver lite uppåtspiral!

Så. Planen är följande; göra ett fläckfritt jobb imorgon. Bli botad från mitt ryggont på måndag. Träna ikapp. Noll tolerans mot minsta avvikelse på kosten. Vara positiv. Stänga ute dom negativa energitjuvarna. Det är dom som är förlorarna så länge dom inte kommer åt mig. Nya tag igen alltså... Snälla låt det gå åt rätt håll.

Jag vet att jag inte skulle pipa ett knyst om det, men ryggen var helt smärtfri när jag vaknade och smärtar uthärdligt just nu. Hoppas, precis som föregående dagar, att det håller i sig.

Tur att den är estetiskt tilltalande iafl. Positivt tänkande och bla bla blaaa :)

Just nu fixar jag matlådor för ikväll och imorn medan lillvärsting är på strålande humör och springer omkring och babblar och grejar. Kvantitetstid kan vara nog så värdefullt som kvalitetstid. Tror det är minst lika viktigt att umgås under vardagssysslor, att jag bara är nära medan hon ? jobbar" med att riva ut lådor.
Kommer inte träffa mina ungar förens imorn efter kl 17. Alltid lika trist med oregelbundna arbetstider. Särskilt på helgen.

Nåja. Sånt är livet och det är väl positivt att deras pappa har lite egentid med dom.

Nä, kompisar. Riset kokar inte av sig själv så det är dags att fortsätta med mitt fix.

Ingen träning, mest bara krampaktigt smärta i ryggen som gör mig så jävla irriterad och fräsig. Det får bli som det blir. Jag har noll ambitioner av att försöka få till ett träningspass för det går inte just nu. Jag vet att det är bra att röra på sig vid ryggont, men det här måste vara en bristning eller kanske ett fäste. Det gör så satans ont att stå och gå. Ligga ner går bäst, sitta om jag får luta mig bakåt funkar. Men det är ett jävla helvete vill jag meddela. Tycker mig känna en svullnad kring högra sidan av ryggen. Det här tar musten ur mig! Jag är, trots att klockad inte ens blivit 21, astrött och redo för att sova.
Det här var mitt sista gnällinlägg om ryggen. Jag återkommer med träningsuppdsteringar och positiv jävla motivationsinlägg när det känns bättre. Till dess kan den här bloggen komma att handla om precis vad som helst.

Som jul tex... Tänker redan på vad vi ska ha för julmat... Och godis såklart. Jansson är givet. Sonen dör väl om han inte får sina korvar och köttbullar. Rödkål. Egen inlagd sill. Ägghalvor med kaviar på. Hemmagjord rödbetssallad. Honungsglaserade rotsaker. Gratinerad getost. Lax.
Till kaffet och julfilm efter paketöppnandet tänker jag polkabräck. Saffranskladdkaka med vit choklad. Skumtomtefudge. Citronfudge. Rocky road. Pepparkakor. Knäck. Dumlebräck. Mozartkulor. Wienernougat. Lussekatter med vaniljfyllning. Chokladkola. Och en fet påse estrella grillchips! Min kille jobbar visst hela julveckan också men har bett om ledigt julafton. Sätter mycket på den här julen! Satsar på mysigaste julafton EVER! I år önskar jag mig nåt blingbling i rosé eller en klocka. Kanske en dator om jag inte hinner köpa en själv.
Nu lite surfplatta i sängen och fantasier om mat och julgodis jag inte får äta. Pöss hejje!

Har smörjt med voltarensalva, ryggen ömmar lite och är lite stram men det känns okej. Efter lunch blir det nytt träningsförsök. Att röra på sig är, som de flesta kanske vet, bra vid ryggont. Inga lyft dock! Det vågar jag inte. Känns (hoppas!!!) att det går åt rätt håll, och jag ber till dom högre makterna att det ska kännas bättre på jobbet i helgen. Annars vet jag inte hur jag ska klara det...
Nåja! Ryggont kan jag ju inte ha hela livet, och när du väl går över kommer väl det falla helt i glömska! Tack å lov... En har ju tendenser till att förtränga sånt där!

Så. Jag satsar på att springa intervaller en timme. Jag har börjat köra 2 min snabb gång, 5 min löpning. Ingår inte i mitt träningsschema utan detta gör jag på eget bevåg. Tänker att nån träning är bättre än ingen och iom min jävla rygg tycker jag det känns onödigt med burpees och träna på chins. Det är bättre ryggen blir bra först! Iafl bättre.

Imorn jobbar jag kväll. Och sen lördag dag. Känns bra! Då får jag bra koll på patienterna och ingen besserwisser kan ställa idiotfrågor vid överrapporteringen. Jag är lite överkänslig, jag vet det. Men det irriterar mig när någon försöker "sätta dit mig" för att själv ser bättre ut. Jag är helt ny på en nischad avdelning, jag har inte fått in rutinerna än, jag vet långt ifrån allt. MEN! Jag är faktiskt ingen idiot. Jag behöver få tid på mig. Vara lite långsam i början, hitta mitt eget arbetssätt, men jag har faktiskt 4,5 års erfarenhet och har jobbat mer eller mindre helt självständigt i 3 av dom. Helt själv har jag dödsförklarat folk mitt i nätterna, jag har löst problem utan att någon backat upp mig, kommit i kontakt med alla möjliga och omöjliga sjukdomstillstånd. Så. Jag är ingen idiot. Jag behöver bara få in rutinerna och lära mig nischen.

Nä kompisar. Nu ska jag göra lite annat.

Dagen har gått ganska smärtfritt, dock började den där stumma värken smyga sig på under eftermiddagen för att nästan explodera på kvällen. Har smörjt med voltarensalva och erkänt mig besegrad vad gäller gymmet. Tänkte att gå eller springa på bandet skulle göra gott, men det gick inte. Å gud! Hoppas du går över! Jag hatar det här. Sitter definitivt i muskulaturen så det är väl nån jäkla inflammation eller nån skada från gissningsvis raka marklyft. Kanske benböj. Googlat och googlat men hittar inte så mycket information. Mitt sitter ganska högt upp och smärtan liksom går som ett band i köttet. Stum, konstig och krampaktigt smärta.
Nä, nu ska jag ta den här förbannade ryggen och krypa i säng. Hoppas att det blir bättre imorn. Så här kan jag ju inte ha det!

Skrev ett långt inlägg om hur pissig dag jag hade igår med ryggont som jag hoppas är träningsvärk och ingen skada. Mest handlade inlägget över hur skönt det var att komma hem till soffan, familjen, hundrumpa och tecknat.

Jag orkar inte dra allt en gång till. Sammanfattningsvis så fick jag en student min första dag utan bredvidgång, hur allt föll som ett korthus, hur deppig jag kände mig på vägen hem och hur jag ska vända detta till nåt positivt och överbevisa för mig själv och andra hur jävla bra jag är nästa gång jag jobbar. Typ så.
Det där med att jobba som sjuksköterska... Jag har nog aldrig känt att "wow, jag valde rätt". Det är mest stress, pissig lön och slit utan tack. Jag får skriva om det en annan gång.

Dagens planer är lite fuskpynt innan advent, promme och ett uppiggande träningspass ikväll. Dieten och träningen går bra! Sötsuget minskar för var dag som går och jag känner mig jävligt fräsch. Alltid nåt! Nu ska jag ta mig ett mellanmål och sen ska jag och lillvärsting åka och handla torsk bla.

Ha det fint!

Herregud vad kallt det blivit! Brrrr.
Vad har hänt sen sist? Herr sambo har fått sitt nya jobbschema. Kommer nog bli bra! Han ska vara ledig tillsammans med mig hela julen, men nyår får jag vara gräsänka. Trist! Jag är inte bjuden på något så det kommer säkert bli en sån där hemmakväll som innehåller mjukisbyxor, ostbågar och b-skräckis. Det har absolut sina fördelar det med! Men... Lite trist att det inte blir nån fest och champagneskålar med snyggt fodral med matchande makeup ;)
Jag har också fått mitt diet och träningsschema! Det går också bra. Ganska. Lite tufft är det... Särskilt det där med sötsaker. Jag har nog inte riktigt insett hur ofta jag tar en chokladbit i bara farten. Träningen är komprimerad och jag ska träna 3 tuffa pass i veckan och ha aktiv vila resterande. Dock har jag fuskat idag och sprungit på bandet en timme och gjort några set på gymmet.

Men jag antar min coach inte säger så mycket om fusk vad gäller träning :) Jag skrev ju om motivation och utmaningar för ett tag sen. Och det är nu jag verkligen, VERKLIGEN själv kan leva som jag lär. Kommer jag klara det här? En del av mig tvivlar. En annan säger a, men du ska nog få se på fan efter dessa veckor! Utmana mig själv... Fokusera... Hålla motivationen och jävlarannamat uppe. Det jobbigaste kommer nog faktiskt bli på jobbet, fika och lyxfrukostar på lördagar. Öva på att säga nej Mao. En väldig utmaning och ett delmål redan där :)
Det ska bli spännande. Och jag ska fan greja det! Jag måste sätta upp en fin belöning som morot. Men det får jag suga på ett tag.