Igår målade jag naglarna för att fira min långledighet. Underbart,tänkte jag. Hela veckan ledig, bortsett från natten mellan lördag-söndag. Så under min morgonpw med Mr Brown så ringer chefen... Natten mellan torsdag-lördag ligger på mig. jovars... Känns ju lite sådär. Får väl tänka pengar. Samma vad gäller jul. Jobbar nämligen hela julen. Jävla jobbångest.

Jaja. Tänkte gå på spinning ikväll men till min förvåning var det fullbokat. Får väl bli en löprunda istället. Kanske drar en runda på gymmet också. Stör mig dock lite på att det inte blir någon spinning. Å andra sidan kan jag ha kvällen hemma med familjen och det är ju verkligen inte fy skam det heller!

Nu ska jag se om min mördarhund kan sluta snutta på mig så jag kan ta tag i trökstäd och sånt. Pöss hejje så länge

På topp! Pw med doggsen imorse. En ordentlig en på 1 timme. Sen har jag sprungit en helvetiskt backig 5:a och avslutade dagen med zumba med liz.

Rutorna på bilen immade igen so fort jag satte mig i den, haha! Måste vara ett mycket gott betyg.

Älskar den där energin som träningen ger! Hur livet liksom rusar i kroppen och en känner sig oövervinnelig. Så härligt!
Att jag sen dessutom har fått en massa mys och härlig kvalitetstid med mina ungar gör det hela inte direkt sämre! På det är dessutom bygget på gång nu!

Nu händer det grejer! Fast vi måste ta bort poolen... En skäms ju!
Men förutom det faktum att det står en pool i trädgården som borde varit nedmonterad för flera månader sen så måste jag säga att denna måndagen har gjort sitt bästa för att vara en ypperlig bra dag. Trots att jag knappt sov natten som var dessutom.
Nåväl. Dags för sängen (som dessutom råkar vara bäddad med nytvättade lakan)!

Vaknade vid 15, vilket är allt för sent egentligen. Hoppas jag kan somna hyfsat i tid ikväll.

Nåja. Annars har jag verkligen inte legat på latsidan i eftermiddag/kväll. En ordentlig pw med Bruno och sen en timme på löpbandet och som avslut lite mördande av magen. Härligt! Så himla skönt att vara på topp igen. Veckan som kommer blir en rejäl träningsvecka och jag ser verkligen fram emot att tanka mängder med energi på gymmet. Nu ska tydligen vädret bli riktigt dåligt, men om det blir okej tänker jag ta tillfället i akt och springa utomhus också.

Just nu käkar jag nudelsoppa, sen tänker jag färga håret innan jag tänker parkera min platta röv i soffan och avsluta den här kvällen framför midnattssol. Känner mig så himla nöjd!

Vaknade strax innan 3 idag. Så skönt att kunna sova ordentligt!
Började dagen med en ordentlig promme med doggsen, sen lite mat och sen gymmet. Sprang 5 km, sen hiit och avslutade med lite rygg i repan. Riktig bra träningsdag för att ha jobbat natt! Blev ju inga rekord vare sig i snabbhet eller tyngd men jag är nöjd.

Sen ett bad, tv och nu är jag tillbaka på jobbet igen. Dagarna försvinner verkligen när en jobbar natt!

Inne på personaltoan och plutar upp mig ;)

Så... Då ska jag bara överleva 8 timmar till innan jag får åka hem! Längtar så förbannat mycket till min säng igen! Och mina jobbiga underbara ungar som jag inte träffat på hela dagen. Vågar knappt andas om det, men det verkar kunna bli en lugn natt iafl.

Först och främst skrev jag ett inlägg häromdagen om hur jäkla bra jag tränat och vilken otrolig träningsvärk jag fixade till mig själv. Men det försvann. Tack för det jävla cyberrymden.
Det blev också en värk som inte är av denna värld!

Inte så pjåkigt va?

Igår blev det mer av mental träning efter att lillvärsting stoppat upp en pärla i näsan. Vårdcentralen, önh-mottagning, dagkirurgen och till sist postop. Vilken bra vård vi fick! Så jäkla underbara. Specialbehandling bara för att hon skulle slippa sövas ner och åka till operation.

Älskade jobbiga lilla skitunge!
Missade festligheterna på jobbet, men äh. Skitsamma.

Idag blev det ett fint styrkepass av överkroppen. Jag klarade inte av att springa med mina stumma ben! Bättre lycka imorn. Då jäklar!

Nu powerslöande i soffan och sen en jäkla jobbnatt. 2 nätter, sen ledigt till nästa helg. Härligt med lite långledigt.

Det var nog allt i korthet.

Sovit superbra! Vaknat en gång för att gå på toa, men annars har jag sovit som en liten knubbig sälunge. Blir en utmaning att gå upp kl 7 imorgon.
Barn hämtade, sveper ett par koppar av det svarta guldet och sen ska lillsnärtan på pyttedans. Efter detta så är det en runda på gymmet som gäller. Skönt! Jag brukar alltid göra upp en mental plan för hur passet ska se ut, men det slutar alltid annorlunda mot ursprungsplanden. Jag tänker iafl att jag ska göra 5 km på bandet, hiit och sen faktiskt en rejäl genomkörare av benen och rumpan. Jag har ju tidigare erkänt att jag slarvar med benen eftersom jag springer så mycket, men nu känner jag att jag det nog ändå är dags att styra upp det där med benen. Alltså hela kroppen egentligen. Känner att jag behöver styra upp min styrketräning överlag! Har planerat in ett par supersets. Det blir nog ett utmärkt pass får vi hoppas.
Så. Det är mina planer för kvällen och så mycket roligare blir det inte.

Jobbat natt. Gud! Det var en pina att åka hem! Första gången på länge som jag var rädd att köra hem för att jag var så trött! Vaknade ofta men somnade tack och lov om fort. Det var ändå en bra natt! Riktigt trevlig om jag ska kasta mig med såna positiva uttryck.

Men iallafall. Drog till gymmet när herr sambo kom hem. Sprang 30 min, 9,4 km/h och avslutade med hiit. Det märktes att jag haft ett uppehåll, men äh. Nya tag! Planen var att styrketräna också, men eftersom jag jobbar inatt och har lite att stå i innan jobbet så prioriterade jag bort den biten. Fast jag behöver komma igång med det där igen! Jag har blivit riktigt mjuk i kroppen. Imorgon har jag mycket bättre tid till en riktig genomkörare! Jag tar igen den då ? och inte att förglömma! 5 minuter av något är bättre än 20 min av ingenting.

Nä, mina vänner! Lite kvällsmat på detta och sen en dusch innan jobbet igen.

Gud... Jag är vid liv! Knappt. Närå. Jag är mer än så vid liv. Men det har varit mycket. På jobbet och hemma. Och sen sista konserten med Kent. Som jag grät! Innan första riffet strömmade tårarna och 2,5 timme senare var det mascara i en salig blandning i hela ansiktet!

nedräkningen
Det var fantastiskt! Och genomsorgligt! Lite som att en bit av mig dog. Ett tonårsjag. Första gången jag såg Kent åkte jag upp som 15-åring upp till Stockholm, alldeles ensam, och skulle uppleva det band som jag så här efterhand insåg är det som varit så oerhört viktigt i mitt liv. Det viktigaste. Mobbad så till den grad att jag bara någon månad innan försökt ta mitt liv. Nästintill inga vänner alls. Tjocka, tjocka kajalsträck under ögonen, kolsvart hår och rosa ögonskugga. Shoppat skidjacka från 70-talet på uff ett par timmar tidigare och satt även där och grät till alla de låtar som jag gråtit till hemma. En så fantastisk upplevelse mitt i den period som nog var den sorgligaste i mitt liv. Och medlemmarna i Kent var yngre än vad jag är nu. Så sjukt! Undrar hur många fler 32-åringar satt och såg en bit av sin tonår dö igårkväll.