Åh. Här är vi sjuka och jävliga. Näsorna rinner och vi hostar i kör. Jag har dessutom halsont from hell.
Men, men. Det kanske är bra med lite träningspaus så en får upp lågan igen! Jag är sugen nu! Riktigt sugen och det har jag inte varit de senaste veckorna. Det är väl en av få fördelar med sjuka! Att en blir så motiverad att komma igång igen. Tror ganska många känner så.

Imorgon blir en rätt fullspäckad dag. Sonen ska ta emot kandidaten som han knipigt under simskolan! Va, 8 år och en bra bit in att ta järnmagistern! Tycker det är fullt legitimt att vara äckligt stolt över sin avkomma då ?
Sen ska jag kasta mig i bilen och prata om stress och arbetssituationen hos en terapeut. Det blir nog bra. Kan jag spy galla över hur förbannat jävla jobbigt livet som sjuksköterska är. Jag har sån jobbångest. För väl se vad som sägs. Helt klart är att jag nog behöver få reflektera och bearbeta situationen. Jag misstänker att jag ligger i riskzonen för utbrändhet och sånt behöver vi tala öppet om. Det är ingen skam i det! Det är bara jäkla sorgligt att det ska behöva gå så långt. För mig är det som är mest tilltagande minnet och humöret. Jag minns sällan vad jag gjort på min arbetsdag. "gav jag verkligen antibiotikan? Stängde jag kranen till cvkn? Drog jag upp sänggrinden till den dementa tanten som ramlar och slår sig?" etc. Jag har kort stubin hemma, på jobbet har jag börjat bli snäsig bland kollegorna. Och så har jag oerhört svårt att varva ner när jag kommer hem.det är definitivt inte nyttigt! Hemma måste få vara hemma och en frizon från jobbet. Nåja, vi får se vad som sägs.

Min hund när bättre, fick diagnos uvi och antibiotika för detta. Och mitt hem blev ordentligt mycket finare efter helgen.
Nu ska jag slappa en stund.