Måndagen är ett faktum. Jag är ju ledig den här gråa måndagen, en fördel trots allt när en jobbar så oregelbundet som jag. Får helgerna offras titt som tätt så är det ju ändå en liten tröst att inte alltid behöva känna den där ångesten som kommer på måndagar ?
Här slöar vi mest.

Ikväll ska jag gå på zumba och skaka lite rumpa. En pw ska jag väl försöka få in också.
Annars då? Lite mensdeppig, lite svullen, lite uttråkad. Väntar på kommunens besked om bygglovet som typ aldrig kommer. Googlar recept på kladdkakor. Ska ta tillvara på mitt städsug som lite försynt pickar på mig. Det är ju bara att köra då! Det är ytterst sällan ett sug att städa dyker upp!

Århundradets tråkigaste inlägg. Ber om ursäkt för detta.

Mysig söndag! Sen sovmorgon idag igen, lite plock och fix sen drog jag ner till gymmet och körde överkropp med hiit på löpbandet som avslut. Ett riktigt bra pass! Körde 4:16 på nästan allt.

Sen har jag slökollat serier, lunkat omkring hemma och lyssnat på poddar. En mycket väl godkänd söndag med andra ord. Nyss hemkommen efter en höstig promme! Härligt. Men satan vad mörkret kryper på nu...

Nä, vet ni. Nu ska jag fixa lite nudelsoppa och återgå till soffan igen. Söndagen är ju inte slut än ;)

Fredag imorgon och första lediga helgen på tre veckor! Första helgen ledig med sambon på 4. Folk som inte jobbar helg förstår inte hur heligt det är med helg!
Jag ska måla naglarna. Jag ska tona håret i en rödare nyans och jag ska kolla ikapp alla serier jag missat i veckan. Jag ska ta mig en längre löprunda imorgon i maklig takt. Hade så mycket ork under dagens lilla runda så jag tänkte prova en längre imorgon. Så skönt att börja helgen med lite energi och skallerens i spåret. Bli så där härlig mör och go. Sen slänga mig i soffan och hänge mig åt allt slapp. I vanliga fall är jag så gott som nykterist. Jag dricker ytterst sällan, men ikväll pratade mina jobbarkompisar så om vin att jag har bestämt att jag är fan sugen på ett glas imorgon! Du riktigt kryper av längtan efter ett glas vin.
Och som jag behöver helg! Igår stämplade jag ut 23.30 från jobbet och har lätt kunnat stanna till 1. Mitt pass tar slut 22 så ni kanske har en hum om hur jävla pressat det var. Jag hann äta, men inte gå på toa. Sjukt.

Idag började jag morgonen med en lättare löprunda med hunden på 4 km, som tidigare nämnt. Sen har jag inte hunnit med så mycket hemma. Tidigt till jobbet idag för att gå på möte. Kommit hem i tid ikväll och som sagt. Mycket att göra men under kontroll.

Nu sova.

En härlig pw imorse. Alltså. Jag gillar verkligen höst! Inte lika mycket som sommaren, men mycket. Dagens promme var så där mysig ni vet. Med sprakande färger, frisk luft och den där doften som bara kommer med hösten.
Skönt också att jag kan komma igång igen. En runda till gymmet innan jobbet får det också bli. Jag är inte lika fullsmockad med energi som jag så kavat tänkte att jag skulle vara, men tillräckligt för att tro att jag kommer vara nöjd efter gymmandet. Vi får se ;)
På fredag när jag äntligen får påbörja ledig helg (jobbat de föregående 3) tänker jag megapyssla med höstarrangemang med en massa ljung och kål. Ta fram alla ljus och göra inför- halloween-mysigt. Ska bara överleva 2 kvällar på jobbet ;)

Sussie fixade sin operation galant. Plånkan ligger som förutspått på intensiven, men den kommer nog klara livhanken ;)
Huvudsaken är ju att Sveriges egna rottweiler-fralla mår bra. Tuff och nästintill opåverkad fick jag tillbaka henne.

Lite gnäll och självömkan inatt, men det tycker jag gött hon kan kosta på sig. Det var ju en stor operation och jag klappade om henne tills hon somnade.


Jag själv har jobbat dagtid för första gången på läääänge. Och gud vilken jobbig dag. Inget förmiddagsfika och ingen lunch. Jag jobbade verkligen järnet med blododlingar, prover, dropp, mediciner och annat. Var helt slut när jag kom hem. Känner inte av någon sjuka så jag tänkte ta mig en ordentlig pw med hund nr 2 men nä... Jag orkar verkligen inte! Mentalt och fysiskt dränerad. Jag har lagt mig i planläge i soffan och fantiserar om god mat och ännu godare efterrätter... Jag försöker verkligen släppa alla jobbiga tankar på det viset. Vad jag eventuellt har missat på jobbet, stressen och pressen och allt det där. Jag är en orolig själ! Hittar ofta saker att oroa mig över. Inte bara jobbrelaterat. Idag har jag lite ångest över vårt tilltänkta utbygge. Tänk om grannarna motsätter sig bara för att? Inte för att det finns skäl, det kommer inte störa dom på något vis, men ändå. Tänk om! Och tänk om grunden inte kommer hinna gjutas innan årsskiftet bara för att bygglovet drar ut så på tiden och den summan inte kan deklareras som årets rot-avdrag? Tänk om kommunen säger nej? Måste vi överväga att flytta då? Tänk om framtida blogginlägg om golvläggning och tapetsering inte kommer hända? Jag får lust att slå mig själv lite. Varför måste jag katastroftänka så... Du finns ju verkligen ingen anledning!
Så... Skickade ut herr sambo på den där hundprommen istället och fantiserar om mat. Bättre alternativ än att ligga i fosterställning med ångest om precis allt och inget, tycker ni inte?

Imorgon tänker jag dock komma tillbaka med bravur. En ordentlig morgonpw, och några km på bandet avslutat med ett hiit och, om jag har tid innan jag behöver dra till jobbet, lite tabata hemma. Ganska intensiv träningsdag men jag gillar att gå ut hårt efter flera dagars uppehåll ? jag är ju den typen, allt eller inget. Och nu är jag sugen på att dra igång igen! Verkligen! Jag ska bara låta den här dagen passera, slökolla netflix och fortsätta mina fantasier om kladdkakor och thaimat.

det osminkade, trötta och slitna anletet. Det går inte alltid att vara på topp!

Den här donnan kör sin 4:e operation i sitt 7,5 åriga liv just nu. Det kommer säkert gå jättebra, men min plånbok kommer behöva läggas in på intensivvård efteråt.
Hela juverraden ska tas bort pga en elakartad tumör. Eller ja... Högst sannolikt elakartad, jag kommer inte analysera den eftersom det inte kommer säga något alls om framtiden. Hintade om att vi borde få klippkort till veterinären nu när hon blivit stammis. Fick inget riktigt svar på den begäran ?


Jag själv går fortfarande och är seg, grinig och sjuk. Ingen träning på ett bra tag verkar det som... OH well. Det spelar ingen roll i det långa loppet. Så är det ibland och det är bara att gilla läget.

Efter ytterligare en jobbhelg så vaknade jag idag sjuk. Jag som högt och ljudligt deklarerat om mitt superfina immunförsvar... Jo jag tackar jag!

Idag har jag bara sett på serier, ätit soppa och glass. Ja, tyckt oerhört synd om mig själv också!

Nästa gång jag jobbar är på tisdag. Jag tvivlar på att jag kommer vara frisk till dess, men nu är det så att jag jobbar som sjuksköterska... Det per automatik betyder att det inte är accepterat att sjukskriva sig, om en inte är döende, utan att behöva stålsätta sig mot dåligt samvete och skuldkänslor. Vi får se imorgon.

Nu ska jag gå och lägga mig. Sussie ska vara på plats för operation kl 08 så det blir ingen sovmorgon för mig inte.

Vilken jävla beige dag ändå.
Min lillvärsting, som levt rövare hela eftermiddagen till rammstien (med lufttrummor och ett gammalt fodral som gitarr), gick in i en riktig supersvacka när vi skulle på pyttedans och dansade definitivt inte. Snarare tog hon keine lust väldigt bokstavligt och hade verkligen, verkligen ingen som helst lust att ens försöka dansa. Nepp, absolut inte!

Lite kontrast så att säga... Hehe. Jaja. Att hon vet precis vad hon vill och inte vill ser jag som att hon kommer gå långt i livet.

Jag själv gick hem efter att inte ens ha kommit halvvägs i gymmet. Jag sprang kanske 3 km, gjorde ett superset, framsida och baksida lår, ett halvhjärtat försök till ett triset och sen vandrarde mina snyggspiror hem utan någon som helst eftertanke.

Men det måste få vara så ibland. En kan faktiskt inte alltid prestera och mosa järnet. Ibland gååår det inte bara. Visst, jag hade kanske kunnat tvinga mig igenom nog hela passet. Utan ork, vilja och gnista. Ibland gör jag så när dessa dåliga dagar ramlar över mig och känner mig missnöjd över hur jävla dåligt det gick. Och ibland låter jag faktiskt bristen på den för gnistan ta överhand. För vad spelar det egentligen för roll? Att träna är för mig att må bra, för att jag tycker om det. Jag ska tycka att det är roligt och känna glädje! Oavsett om det gäller några kilometer i spåret, ett hårt pass bland vikterna, intervaller på bandet, i spinningsalen eller på zumban. Jag vill inte förstöra den känslan genom att tvinga mig igenom något! Givetvis händet det att jag går till gymmet jävligt opepp och så är jag så satans nöjd över att jag ändå gick för det gick ju så mycket bättre än jag väntat mig! Men idag blev det ju inte så så jag gick hem och känner inget som helst dåligt samvete. Kanske blir imorgon en bättre dag! Kanske visar det sig att jag behöver ett par dagar off. Vi får se!
Jag är nöjd över att vi gick en ordentlig promme på förmiddagen. Det räknas faktiskt också.