det fullkomligt rinner svett från mig på den här bilden ?

Dagens träning:
Knappt en timmes pw med lilltjejen och Bruno. En runda tabata hemma. 20 minuters löpning på bandet. Avslutar med hiit-intervaller. Mör? Jag? Hehe.

Jag har badat, rakat mig och bäddat med rena sängkläder. Jag kommer sova som en liten sessa! Älskar det! Ledig och fri imorgon dessutom. Underbart. Imorgon ska jag ägna mig åt mindfullness genom att kladda i min målarbok för vuxna. Jag kan verkligen rekommendera det, för det sänkte min stressnivå betydligt mer än jag kunde ana. För min del är det verkligen inte bara kroppen som jag försöker få mer hälsosam och vältränad. Det gäller mitt inre och själ också. För jag mår inte jättebra inombords. Jag är full av stress, ångest och tvivel. Det behöver jag jobba på. Just nu bygger jag upp mig själv, förbjuder mig själv att tänka på jobb när jag är ledig, vägrar tänka negativt om mig själv och ägnar energi åt att göra saker som lugnar mig eller som jag tycker är roligt. Jag lär mig säga nej och jag lär mig att den viktigaste personen i mitt liv är jag. Jag räknas också! Jag är lika viktig som vem som helst!
Så... Vare sig det kommer till att säga nej till jobb på min lediga tid FÖR ATT JAG VILL, sex som ger mig lika mycket njutning som för min partner, acceptans och kärlek till min egen kropp, sätta min lycka före någon annans så har jag RÄTT till det. Det är min RÄTT att ta hand om mig själv, ingen annan kan ju göra du åt mig, eller hur? Synd att det tog mig så många år att inse...

Nä vänner! Ungarna sover så jag ska passa på en stund innan läggdags att varva ner och koppla av ?

Helgen har varit fruktansvärd! Sovit helt sjukt dåligt. Vilket resulterar i ett supersug hos mig på eftermiddagen efter jag vaknat. Ja, jag har alltså jobbat natt och det stället till det för mig. Var dessutom lite febrig och hängig fredag och lördag vilket sabbade för mig ännu mer. När jag vaknade idag kände jag mig dock kry så jag sitter i den metaforiska sadeln igen och rider på banan igen efter helgens djupdykning i diket. Gått min powerwalk, kämpat mig igenom ett ordentligt gympass och avslutat med hiit-intervaller.

Helt slut! Kommer kännas gött i kroppen imorgon ;)

Annars har jag umgåtts med min bästaste Ingela på lördag innan jobbet. Jag är så sugen att byta avdelning på jobbet för att få jobba ihop igen. Det är ju så himla viktigt att ha kul på jobbet! På min avdelning är läget så pressat att det liksom överskuggar det som är roligt och kamratligt.

Jag tänker att en lever ju bara en gång, så en måste ju ha kul under tiden. Det sägs ju att livet inte ALLTID kan vara roligt, men bara för det måste en väl inte acceptera tråkigheter? Det är väl bättre att försöka ändra på sin tillvaro och iafl STRÄVA efter ser livet alltid ska vara roligt?

Jaja. Nu ska jag sova och vila min mörbultade kropp.

Bloggade ett tag på min supergamla blogg på blogg.se, men det var inte optimalt. Så... Här är jag igen dårå.

Jag börjar där jag är, struntar i att återberätta sommaren osv. Lika bra att ta det från där jag är just nu ?

För en vecka sen sprang vi stafettlopp, jag och mina lagkamrater. Vi slutade på plats nr 17 av 36 lag och dom 12 första placeringarna var rena herrlag så vi är mycket nöjda!

Med en av mina bästa vänner!
Glada och taggade ?

Det var kul, och jag var faktiskt inte den långsammaste i laget. Alla sprang dock på bra tider! Mycket bra tider!

Annars så har jag anlitat Robin Malmström som pt och är just nu inte i en tuff period av träning och mat. Jag känner att jag mår bra av det. Kroppen när definitivt bättre av att ta bort vissa livsmedel och jag håller på att lära mig att fett... Det är inte så himla farligt. Så länge det är nyttiga fetter så är det bara att köra. Jag har gett mig fan på att jag ska klara dom här 12 veckorna! Banne mig alltså! Fast det är tufft. Särskilt när jag jobbar nätter och vaknar hungrig och sötsugen. Men jag SKA fixa det. Jag KOMMER fixa det

Annars är jag trött... Så himla trött. Jobbar natt den här veckan. Så himla slitigt!
Har skickat in lappen om att jobba 60% nästa år också. Chefen sa att jag skulle få jobba 60% så länge jag ville så jag hoppas jag kan lita på det och få det beviljat. Jag kanske borde börja lära mig att lita på folk. Sluta katastroftänka och ta för givet att människor står för sina ord och handlingar.

Nä, gott folk! Nu ska jag ta med mig min vilda vildeunge och ta en pw. Hoppas det kan pigga upp den här gamla damen!

Åh. Här är vi sjuka och jävliga. Näsorna rinner och vi hostar i kör. Jag har dessutom halsont from hell.
Men, men. Det kanske är bra med lite träningspaus så en får upp lågan igen! Jag är sugen nu! Riktigt sugen och det har jag inte varit de senaste veckorna. Det är väl en av få fördelar med sjuka! Att en blir så motiverad att komma igång igen. Tror ganska många känner så.

Imorgon blir en rätt fullspäckad dag. Sonen ska ta emot kandidaten som han knipigt under simskolan! Va, 8 år och en bra bit in att ta järnmagistern! Tycker det är fullt legitimt att vara äckligt stolt över sin avkomma då ?
Sen ska jag kasta mig i bilen och prata om stress och arbetssituationen hos en terapeut. Det blir nog bra. Kan jag spy galla över hur förbannat jävla jobbigt livet som sjuksköterska är. Jag har sån jobbångest. För väl se vad som sägs. Helt klart är att jag nog behöver få reflektera och bearbeta situationen. Jag misstänker att jag ligger i riskzonen för utbrändhet och sånt behöver vi tala öppet om. Det är ingen skam i det! Det är bara jäkla sorgligt att det ska behöva gå så långt. För mig är det som är mest tilltagande minnet och humöret. Jag minns sällan vad jag gjort på min arbetsdag. "gav jag verkligen antibiotikan? Stängde jag kranen till cvkn? Drog jag upp sänggrinden till den dementa tanten som ramlar och slår sig?" etc. Jag har kort stubin hemma, på jobbet har jag börjat bli snäsig bland kollegorna. Och så har jag oerhört svårt att varva ner när jag kommer hem.det är definitivt inte nyttigt! Hemma måste få vara hemma och en frizon från jobbet. Nåja, vi får se vad som sägs.

Min hund när bättre, fick diagnos uvi och antibiotika för detta. Och mitt hem blev ordentligt mycket finare efter helgen.
Nu ska jag slappa en stund.

Men hallå bloggspace! Härligt med helg eller?
Sa ju att jag skulle ta sovmorgon. Du gjorde jag. Vägde mig, vilket blev lite av en besvikelse. Jag trodde jag gått ner lite granna, vilket jag iofs gjort men inte så mycket som det kändes. Och det är väl där jag måste skaka av hjärnspöken. För det första... Jag behöver egentligen inte gå ner i vikt, det är mest för att jag vill bli av med 3 fjuttiga kilon för självkänslans skull. För det andra... Känslan är ju trots allt BETYDLIGT viktigare än siffror.

Så fort jag kom upp på riktigt kissade sussie inne. Detta en extremt rumsren hund som kan hålla sig i dygn om hon så var tvungen. Några strängar blod var det också... Så det var ju absolut inget annat att göra än att ringa vår veterinär och tur hade vi också för det var ett återbud så vi kunde komma nästan genast. Domen blev iafl urinvägsinfektion, tack och lov inget allvarligare!

Antibiotika i 5 dagar och sen får vi se. Pjuuu! Var riktigt orolig för pyro ett tag.

Resten av dagen har jag varit helt slut. Kissat hundarna var och varannan minut, käkat jordgubbar till förbannelse och sett på Gilbert Grape. Gud... Tiden går! Tyckte det inte var sååå länge sen det var en rätt ny film.
Sen tog jag med mig min lilla och tog ett låååångt bad. Bara ligga där och fnula och fundera. Mest på vårt kommande utbygge. Längtar! Sa ju att jag skulle sminka mig och det gjorde jag, trots att klockan typ var 17.30 och det egentligen vore dags att tvätta av mig skiten. Hehe! Men min son har önskat egentid med sin mamma så vi ska ut och fara med bilen så då får jag väl inbilla mig att det där med kladdet ändå inte är förgäves.

Härligt! Ska bli skönt att bara umgås vi två.

Jag är så sliten. Stressen i mitt liv är ganska hög just nu. Det är mycket med barn, hem, familjeliv, vardag och jakten på lycka. Om inte lycka så iafl nån slags tillfredsställelse på att vara hyggligt nöjd. Gjorde stressmätning på jobbet som visade skyhöga resultat och erbjudande om terapisamtal på landstingets bekostnad. Det är väl ingen hemlighet att just jobbet är en stor del av min stress. Jag tycker mest det är slit för nästan ingenting... Jag är helt enkelt jävligt sliten!

Ett osminkat ansikte med begynnande ringar ringar under ögonen. Ett ganska vackert ansikte men som behöver få tillbaka lite lyster och omhändertagande. Jag sover ganska dåligt oftast. Det beror på olika saker. En sambo som snarkar faaan emellanåt. En 2-åring som kommer tassandes nästintill varje natt. Nattjobb. Ikvällsjobb när jag kommer hem vid typ 23, sommar i absolut bästa fall 23.30 och så upp 05.45 dagen efter för att återigen befinna mig på jobbet kl 07. Grubblerier. Om jobbet till absolut största del med allt vad det innebär. Men också en del tankar om hur resten av mitt liv kommer se ut. Oron över om valen jag gjort är dom bästa i sista ändan. Sånt. Jag måste börja ta hand om mig själv bättre. Sova mer, koppla av mer. Kanske träna lite mindre. Det var iofs väldigt länge sen jag besökte gymmet, men jag håller igång nästan varje dag med något. Jag har ju fan på mig träningskläder jämt! Kanske träningen blivit lite mer som ett tvång än en avkoppling och må-bra-grej? Jag känner ofta lite ångest och dåligt samvete dom dagar jag bara går med hundarna en sväng. Så ska det ju inte heller vara. Jag älskar att träna, men jag borde nog sänka ribban lite.
Jag älskar kläder. Jag älskar smink. Men det händer sällan numera att jag klär upp mig. Oftast är det träningsthights och ruffs i håret som gäller vad jag än gör.
Jag har alltid varit en messy person, men jag har alltid haft ambitioner att ha det åtminstone mysigt runt omkring mig, men inte heller det lyckas jag riktigt med.

Imorgon. Sovmorgon. Ingen simskola vi måste upp till! Jag städade trots allt godkänt mycket idag, så om jag bara offrar nån timme i början på dagen med lite finlir så borde jag kunna känna mig nöjd. En timme på gymmet kanske? Löpning är förbjudet! Bara lite endorfinkick med att träna överkroppen och känna lite egentid. Beställa nån halvdyr återfuktande antirynkkräm eller nåt. Rensa min gigantiska garderob och bara spara det jag faktiskt använder. Äta gott. Lägga en inpackning i håret och noppra ögonbrynen. Titta på en film och faktiskt TITTA och inte fippla med mobilen samtidigt. Jag måste börja varva ner. Det här går inte längre! Gränsen är nådd nu. Fram med glamouren och Livet!

Var ju på löpteknikskolan igårkväll. Det gick bra, jag börjar få in det och fick bra feedback. Ska tänka på att slappna av i axlarna, men jag är ju alltid spänd... Nåväl. Var lite väl överexalterad idag och tänkte att äh, vad fan! Jag drar milen. Efter 7 km framfotalöpning och sega uppförsbackar så orkade jag inte ett enda steg till. Mina vader brann! Jag måste träna, träna, TRÄNA dom där småmusklerna för att liksom hålla ut. Jag är så ovan! Dock tror jag att detta löpsätt passar mig. Känner att jag orkar mer, och skulle klara ganska långa sträckor bara musklerna orkar och vanan sitter.

Imorgon räknar jag med grym träningsvärk! Hehe.

Imorse tog vi den sedvanliga pwn medan sonen var på simskola. En blöt regnig och ganska kall. Vi gjorde oreobeskvier, som blev löjligt goda, när vi kom hem.

Sååå goda, verkligen!

Vid 18 blev det picknick med grannen och våra kiddos. Kul och trevligt! Och nu myser vi i soffan Innan läggdags

Jag är så glad och tacksam över den där hunden! Han avgudar ungarna. Världens bästa nannydog.
Den andra doggen är det sådär med. Hon har inte velat äta sen igårkväll. Verkar inte ha ont överhuvudtaget, igår gick sambon en promenad med henne och han tyckte inte det var nån skillnad alls på henne. Idag har hon kanske varit lite loj, men hon har som vanligt kastat sig på dörren och skällt när det knackat på och dricker, kissar och bajsar. Får väl ringa veterinären imorgon om hon vägrar äta skonkost då. Usch, ser inte fram emot ett veterinärbesök... Sussie är en riktig bitch och skulle inte dra sig för att skrika ut sitt missnöje. Hoppas hon mår bättre imorgon.

Tog en härlig sovmorgon, långfrukost med kaffe och kokoskvarg med färska jordgubbar. Alltså, det är ju så GOTT! jag skulle kunna leva på det i veckor. Sen drog jag ut på en liten löprunda, med betoning på liten. Dryga 2 km bara och jag kom inte ens upp i 9km/h. Men det gör inte så mycket, inte idag. Tycker att det för med att träna in tekniken känns viktigare just nu. Ska vila några dagar från löpningen och göra en ordentlig runda på onsdag kanske.

Nåväl. Just nu slappar jag bara med min lilla lillvärsting, andas in hennes magiska doft och pussar hennes mjuka hår. Underbart!

Om dryga timmen ska jag till jobbet och slava. Imorgon också, sen har jag 2 hela lediga veckor! Halleluja! Ska bli så SKÖNT. en liten försmak av semestern. Alltså dessa sommrar på sjukhuset... Helt galna. Det är helt galet att jobba som sjuksköterska året om, men stressen under sommaren går liksom inte att få folk att förstå. Det är GALET! Det är prostitution. Här sliter jag arslet av mig, vänder ut och in på mig själv för att se till så alla kan få den vård de behöver. Jag gör dubbelpass på dubbelpass och tjänar kanske 300 extra. Brutto naturligtvis... Vad får jag för det? Utom 300kr brutto då. Ingenting. Har jag än gång sagt ok till att jobba dubbelt så har jag hamnat i det facket. Säger jag nej blir jag överöst av dåligt samvete. Alla andra jobbar ju häcken av sig... Du jobbar bara deltid, nån gång extra gör väl inget. Det finns ingen annan än du som kan ta det här passet. Osv osv. Men jag har börjat stå på mig. Jag orkar faktiskt inte mer än vad jag redan gör. Och sommaren på det... Det gör allt 7 resor värre.

Nä, du fixa matlåda, dra en maskin tvätt. Kanske en köpp med det svarta guldet och sen är det väl bara att dra till min hallick.