Här är alla krassliga, snorar och hostar. Utom jag då. Tack mitt eminenta immunförsvar!
Nu är det inte bara sjukdomarna som vittnar om att hösten nu har tagit tag i gamla Svea. Luften är krispig, graderna sjunker och mina årliga herregud-vad-livet-står-still-jag-måste-emigrera-känslor har kommit med ett brev på posten. I år är det Berlin som är central i dessa tankar, och just Berlin är återkommande när dessa emigrerakänslor river tag i mig. Underbara Berlin! Staden med ett viss stråk av mörker. Men också som är laid back och inte så mycket yta. Det lite hårda blandat med en avslappnad atmosfär. Jag älskar det! Berlin! Underbara Berlin!


Nåja. Sen sist har det inte hänt så mycket. Mest bara jobb och träning. Häng med ungarna också dårå. Det går ganska bra med träningen ändå. Klart mina jobbnätter som resulterar i för lite och helt jävla värdelös sömn påverkar. Men tja... På det stora hela kan jag känna mig nöjd.

Idag tänkte jag ge benen en omgång. Hoppas jag får vara någorlunda ifred på gymmet då. Folk är så jävla mycket i vägen och när jag ska hålla på med mina supersets så har jag ingen lust att parera mellan idioter som står i vägen och glor!

Nä vet ni mina vänner! Nu ska jag ta tag i den här dagen på allvar. Städa står dessvärre högt upp på listan. Hade jag bara bott i Berlin skulle det säkert varit betydligt enklare...