Hemlängtan. I vanlig ordning när jag är på jobbet. Sliten och trött.

Funderar en massa. I vanlig ordning det också. Hur det ska bli. Hur en hittat glöden i förhållandet (nejdå! Det är ingen fnurra på tråden, men det är lite slitigt med barn, hushållssysslor och gråa vardagar som ibland bara flyter ihop). Hur jag ska göra vårt hem mysigare eller för all del finare. Om jag kommer lyckas i min träning. Hur jag ska sluta ta åt mig av kritik som egentligen inte spelar nån roll. Hur jag ska göra för att bli en bättre mamma. Om jag ska köpa en ny mobil och i så fall vilken. Allt det på en och samma gång.

Ett vet jag. Jag kommer per automatik bli en bättre människa överlag när jag slutar jobba natt. Det fuckar upp mig rätt ordentligt. Jag är sur och vresig och har svårt att tygla min explosiva irritation för minsta lilla. Jag måste bli bättre på det! Det är inte rätt mot dom i min närhet!

Jaja. Nu ska jag kolla över hur jag vill lägga mitt schema på nya jobbet. Ska bli så spännande! Hoppad också "grejen" som jag nämnde tidigare löser sig. Då kommer nog livet bli mycket bättre överlag!
Pöss hejje!